Följ STOP
STOP-tidningen
Artiklar
Psykoanalys, psykologi och psykiatri
Cláudia Bernhardt de Souza Pacheco*
Trots att psykoanalysen grundades av den österikiske läkren Sigmund Freud är den helt annorlunda från de biologiska vetenskaperna. T.o.m. Freud själv ansåg att den psykoanalytiska vetenskapen borde vara FRISTÅENDE och AVLÄGSEN från de medicinska och biomedicinska vetenskaperna. (1)
Detta innebär inte att det psykiska livet är fristående av det organiska livet och den fysiska hälsan. Tvärtom! Men det underordnade (kroppen) styr inte det överordnade (psyket). Jag ska förklara tydligare: det psykiska livet påverkar ständigt organismen eftersom det psykiska livet är mer energetiskt. Men det omvända sker inte på samma sätt. Det är därför man säger psykosomatisk (och inte somatopsykisk) läkekonst.
Därför borde psykoanalytikernas metod, teknik, terapeutiska procedur, analysrummets miljö och analytikerns tillvägagångssätt vara annorlunda från andra yrkesverksamma inom vården (psykiatriker).
Psykoanalytikern studerar det mänskliga beteendets omedvetna drivkrafter och de allra djupaste inre (psykiska) orsakerna till hennes neuroser, psykoser och psykosomatiseringar. Han ställer inte diagnos, gör inte någon prognos, skriver inte ut mediciner och institutionaliserar inte heller patienten.
Psykiatrikern behandlar sina patienter mer som en läkare – han ställer diagnos, ger prognos och behandlar dem med medicin, kirurgi, elektrisk chock, insulin, varma och kalla bad etc. Psykiatrikern fokuserar mer på människans fysiska aspekt.
Psykologi är studien om människans beteende och inom detta område studeras enbart denna aspekt. Psykologen kan inte ge medicin till sina patienter och behandlar inte deras omedvetna.
De tre olika yrkena skiljer sig åt.
Eftersom behandlingen med psykoanalys grundar sig på det fria utforskandet av det omedvetna, de djupaste skikten i människans inre och de mänskliga emotionerna är det viktigt att det finns en psykisk intimitet av tillit, avkoppling och hemtrevnad mellan psykoanalytikern och den psykoanalyserade.
Analysrummets miljö (möblerna, väggarnas färger, de mjuka kuddarna, gardinerna och mattorna, dekorationen, tystnaden...) utgör en mycket vikitg funktion på så sätt att den får patienten att slappna av och känna sig bekväm. Analysrummets inredning utgör en viktig, oumbärlig del av den psykoanalytiska behandlingens framgång.
Många patienter skulle känna sig ytterst obehagligt berörda och censurerade om de kom in i ett analysrum som påminde om en läkarklinik eller ett sjukhus. Vita förkläden, väggar med mycket ljusa färger (särskilt vita), handfat, kallt golv, handskar och kalla miljöer som får oss att tänka på hälsovården kan ge patienten traumatiska associeringar, störa och t.o.m. förhindra den analytiska behandlingen.
Hypokondriker och bakteriefobiker blir lätt ännu mer neurotiska i typiska sjukhusmiljöer.
Psykoanalys och psykosociopatologi är otroligt välgörande för individens och samhällets hälsa, eftersom de behandlar patienternas psykofysiska stress. Eftersom dessa två vetenskapers första syfte inte är att studera människans fysiska organism, borde de vara oberoende av de medicinska, biologiska och biomedicinska vetenskaperna. Yrkesverksamma inom de ovannämnda vetenskaperna har inte tillräcklig kunskap och kapacitet för att reglera yrket som grundades av Freud.
Referenser:
1) http://ciadefreud.com.br/biografia5.htm
2) A CBO – n° 2515-50, beskriver psykoanalytikerns (analytikerns) yrke –
(Brasiliansk yrkesklassificering, ministeriet för arbete och sysselsättning, utgåva 2002).
*Claudia Bernhardt de Souza Pacheco, vice-president för ISAT – Det internationella samhället för analytisk trilogi, psykoanalytiker och författare.
Tidning STOP
| - Edições Anteriores |
| - Artigos |
Sigmund Freuds berömda divan. Psykoanalysrummets miljö av tillit, avkoppling och hemtrevnad är mycket viktig för behandlingens framgång.